Drömmar
Annika Lundström specialarbete vt 97
Hedbergska skolan. Handledare: Ylva Holm

Innehållsförteckning

Inledning med källkritik
Drömmar i historien
Drömforskning
1. Vad händer under en natts sömn?
2. Insomnandet
3. Den långsamma sömnen
4. Den snabba sömnen

Freud - psykoanalysens fader
1. Freud och drömmens symboler

Jung - Freuds främsta lärjunge
1. Jung och symboler i drömmar

Drömsymboler - sant eller falskt?
1. Egna synpunkter på drömtolkning

Drömmar löser problem
1. Ullmans metod
2. Hjärnan sorterar dagshändelserna

Drömmar i litteraturen

Sammanfattning och diskussion

Källförteckning

Bilden ovan är en målning av Henri Rousseau ("Drömmen", 1910). Museum of Modern Art, New York.

Rousseau har själv beskrivit tavlan så här: "Den fridfullt sovande Yadwigha drömmer en underbar dröm: hon hör en vänlig ormtjusare spela på sin rörflöjt. Flodens vatten och trädens blad glänser av månens silverstrålar och skogens ormar lyssnar till hans glada förtrollande musik."

Inledning med källkritik

Drömmar har fascinerat och förbryllat människor i alla tider. Dagdrömmar t ex är en del av vår vardag. Dagdrömmeri kan man kalla ett slags flykt från verkligheten. En elev, som sitter på en långsam och seg lektion i skolan, kanske drömmer sig bort till sommaren som varit eller ska komma. Dagdrömmeri innehåller oftast ett lustfyllt önsketänkande, och den egna personen är oftast i centrum. "Jaget" uppträder kanske som en hjälte, som räddar den vackra flickan från en eldsvåda. Drömmar har alltid intresserat mig, så nu har jag tagit tillfället i akt att fördjupa mig inom detta breda ämne.

I det här arbetet har jag dock avgränsat mig till de drömmar som äger rum när vi sover. Jag har valt att ta upp lite om den drömforskning som pågår och jag har även funderat över den alltid lika aktuella frågan om drömmar kan lösa problem. Att hitta information om detta var relativt enkelt, även om boken "Sov gott Må bättre", som jag använde till fördjupandet i drömforskning, mest tog upp vad insomnandet och alla dess faser innebär. Jag anser ändå att det är en viktig grundsten, att förstå sömnen bättre, för att sedan kunna fördjupa sig i drömmarnas värld. Det här kompendiet innefattar även en kritisk granskning av drömtydningsböcker och deras trovärdighet. Är dessa böcker till för att roa eller lura människor?

Freud och Jung har en nästan självklar plats, när det handlar om ämnet drömmar. Freud var ju trots allt den som tillämpade drömtydning i psykoanalysen. Han och hans idéer kommer säkerligen alltid att vara lika aktuella och omdiskuterade. Freuds "lärobok" "Drömtydning" är ett intressant storverk, där jag försökt finna en del information. Boken är i sig ganska svårfattlig, men anstränger man sig blir det desto lättare. "Drömtydning" är trots allt skriven i början av detta århundrade, och jag anser att den är ett måste om man ska skriva ett specialarbete om drömmar. På Kulturmagasinet fann jag även den lilla boken "Freud för nybörjare" och den var både lättfattlig och samtidigt rolig att läsa. Den kan vara en bra början, när man inte vet så mycket om Freud. Att hitta lättfattliga fakta om Jung var däremot en svårare uppgift. Kulturmagasinets böcker om denne store drömforskare var till största delen utlånade. Den bok som jag ändå fann, "Jung i våra liv" av Pascal Eugene, var fylld med viktig fakta. Den var dock en aning svårläst, med alldeles för mycket fackspråk. Det kan vara jobbigt om man inte är van vid sådant.

Montague Ullmans bok "Drömmen löser problem" tog upp det mesta av den information jag sökte om drömmars kapacitet till att lösa problem. Ullman har påverkat och inspirerat många människor till att bilda drömgrupper. Vad innebär dessa drömgrupper och hur fungerar de? En bra översikt av Ullmans metod fann jag i en utmärkt artikel av Anna-Britta Ståhl. Den kan verkligen rekommenderas som en tillförlitlig källa till framtida specialarbeten om drömmar.

Jag har också valt att ha med en litterär synvinkel på drömmar. August Strindberg, Per Hagman och Tomas Tranströmmer får representera den delen med passande citat. Även min kritiska översikt av drömtydningsböcker visar att man inte bara behöver koncentrera sig på Frued och Jung, när man skriver ett specialarbete om drömmar. Det kan, enligt min åsikt, leda till en långtråkig upprepning av ett oändligt faktaberg. Att finna nya aspekter på detta breda ämne har varit både givande och lärorikt. Jag kan verkligen rekommendera detta ämnesval, drömmar, till framtida specialarbetesskrivare.

DRÖMMAR I HISTORIEN
I de allra tidigaste kulturerna ansågs drömmar vara händelser i det verkliga livet. Drömde man t ex att man var otrogen med grannens fru, kunde man straffas för det, som om man verkligen varit det. Andra vanliga tolkningar av drömmar var bl a att drömmen var en uppenbarelse från Gud. Det trodde man under Egyptens storhetstid. Egypterna hade en del fasta symboler i drömmarna t ex Att såga i trä: dina fiender kommer att dö, att se sig själv dö: du får ett långt liv, och att dricka varmt öl: du får sjukdom. Redan här finner vi den s k "motsatsprincipen". Att se sig själv dö betyder i själv verket ett långt liv.

De gamla grekerna hade lite modernare teorier om drömmar. Aristoteles trodde att drömmarna var en fortsättning på den gångna dagens tankeverksamhet. Han ansåg även att drömmarna är så många och skiftande, att det inte är så konstigt om någon av dem stämmer överens med verkliga händelser. Platon, som var en tidig föregångare till Freud, uppfattade drömmarna som representanter för det vilda och djuriska hos människan. I det antika Grekland fanns det också en speciell drömgud, Asklepios. Han ansågs kunna bota sjuka genom drömmarna.

Under Jesu tid var drömtolkning en viktig del av livet. Speciellt judarna använde drömtolkning. Man trodde att drömmarna innehöll budskap i symbolisk form. Även Freud och Jung tillämpade denna teori.¹

Ett tag förknippade man drömmar med sjukdomar, främst psykiska sådana. En vanlig uppfattning var att psykiskt sjuka människors drömmar var annorlunda än friska människors. Idag vet forskarna att så inte är fallet.²

DRÖMFORSKNING
I sömnlaboratorier har det gjorts många experiment angående drömmar. Genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet har man kommit fram till att vi alla har drömperioder med cirka en och en halv timmes intervall hela natten igenom. Varje sådan drömperiod varar 15-20 minuter, när hjärnaktiviteten är som störst. Väcker man någon under en sådan period, kan denne nästan alltid berätta om drömmen han/hon var mitt inne i. Forskarna är ganska säkra på att de perioder med hög hjärnaktivitet är just då vi drömmer.

Trots att man drömmer lika mycket varje natt, är det skillnad på hur mycket man minns av drömmarna. Forskarna misstänker att långtidsminnet är praktiskt taget ur funktion när vi drömmer. Om man inte kommer ihåg det man drömt under natten, beror det oftast på att man inte vaknar i en drömfas.

Flera teorier om varför vi har dessa drömperioder har lagts fram av forskare världen över. Den mest utbredda går ut på att drömmarna helt enkelt har till uppgift att trimma hjärncellerna. Muskelceller blir svagare om de inte tränas regelbundet, så därför antar man att det är detsamma med hjärncellerna. Den här teorin anser alltså att drömmar är slumpmässiga och att de upplevelser vi har där är ganska likgiltiga.

Forskare har även undersökt sju-åtta månader gamla foster och kommit fram till att de har väldigt hög drömaktivitet, t o m högre än nyfödda barn. Nyfödda barn har dock mer drömsömn än större barn. Det förklarar man med att hjärnan hos ofödda och nyfödda barn får mycket stimulans utifrån, och att den därför behöver mer drömsömn för att motionera hjärncellerna.

Stadium 5 brukar även kallas REM-perioden. REM är en förkortning för Rapid eye movements. Under REM-perioderna rör sig ögonen bakom ögonlocken och musklerna i kroppen är helt avslappnade. Det är alltså särskilt under dessa perioder som man drömmer.

VAD HÄNDER UNDER EN NATTS SÖMN?
Det finns en apparat (elektroencefalograf, EEG) som kan registrera hjärnans elektriska aktivitet på papper med en miljon gångers förstärkning. Forskare använder främst denna apparat för att undersöka sömnen. Vid undersökningen fästs elektroder på huvudet, på pannan, bakhuvudet, tinningarna och i örsnibben. Genom dem kan man mäta skillnaden i elektrisk spänning mellan två punkter på hjässan. Man kan även studera ögonens rörelser. Muskelaktiviteten mäts också.

När man är vaken sänder hjärnan ut extremt snabba elektriska pulsationer (betavågor). Sluter man ögonen och slappnar av uppkommer långsamma vågor från bakhuvudet, så kallade alfavågor. De har mycket större amplitud (svängningsvidd) än betavågorna. Detta mellanting mellan vakenhet och sömn är ett mycket ömtåligt tillstånd. Talar man till eller rör vid någon som är i "alfarytm" upphör denna omedelbart. Förblir man ostörd i "alfarytmen" blir hjärnvågorna ännu långsammare. Det kallas tetarytm eller gammarytm. Man kan inte på EEG avgöra exakt när insomnandet sker, men det har gjorts flera försök. Ett går ut på att om man placerar ett föremål i försökspersonens hand, somnar personen precis i det ögonblick då föremålet faller ur handen.

INSOMNANDET
Insomnandet innebär att uppmärksamheten förslöas, vilja och logiskt tänkande försvinner. Försvinner gör även intresse, analytisk förmåga, ansvarskänsla, kritik och minne. Tidsuppfattningen faller bort. När man somnar kan det kännas som om tiden går långsammare. Det gör att själva insomnandet verkar ta längre tid än det gör.

Under insomnandet blir våra muskler slappare och kroppens funktioner går långsammare. Andning, puls, blodtryck och temperatur minskar. De här förändringarna beror även till stor del på att man ligger ner och slappnar av.

DEN LÅNGSAMMA SÖMNEN
När man just har somnat befinner man sig i det som kallas stadium 1, mycket lätt sömn. Stadium 1 varar bara några minuter och utmärks av tetavågor. När vågorna ändrar utseende och blir långsammare, infinner sig stadium 2, lätt sömn. I de två första stadierna är hörseln fortfarande kvar. I stadium 3, som infinner sig ca 20 minuter efter andra stadiets början, är man både blind och delvis döv. Helt döv blir man dock aldrig, ljud är det som oftast väcker oss. Vågorna är nu ännu långsammare, de kallas deltavågor och har större omfång än tetavågorna. Nu krävs ett större oväsen för att väcka den sovande.

Efter ett tag övergår man till stadium 4, mycket djup sömn. Kroppens livsviktiga funktioner är nu som mest dämpade. Rörelser är ovanliga och det är väldigt svårt att väcka någon som nått detta stadium. När man väl vaknar har man svårt att förstå var man befinner sig. Mot slutet av stadium 4 har man sovit i cirka 90 minuter.

DEN SNABBA SÖMNEN
De fyra första stadierna kallas långsam sömn, därför att hjärnvågorna är långsammare än i vaket tillstånd. När eller om man når det slutgiltiga stadiet 5 är de hjärnvågor som uppstår då svåra att skilja från det vakna tillståndets betavågor. Undersökningar har visat att under stadium 5 börjar pupillerna att vrida sig i alla möjliga riktningar, mannens könsorgan blir eregerat, och kvinnan reagerar på liknande sätt. Det här har inte med någon verklig sexuell upphetsning att göra, utan sker hos alla, även barn. Ansiktet kan få olika uttryck p g a att en mängd små muskler dras samman. Fingrar och tår rör sig också, men annars är kroppen helt stilla.

Det är främst under den snabba sömnen, stadium 5, som man drömmer. Väcker man någon under stadium 5, kan denne oftast berätta vad han/hon just drömt. Under de fyra första stadierna uppkommer sällan bilder, som annars är typiskt för drömmar, och händer det, är bilderna oftast osammanhängande. När vi drömmer är hjärnan helt och fullt avskärmad från omvärlden. Man uppfattar inte längre meddelanden som kommer utifrån.³

Freud - psykoanalysens fader

Sigmund Freud (1856-1939) var en österrikisk läkare och författare, som i våra dagar är mest känd som psykoanalysens fader. Han är författare till "Drömtydning", en av de viktigaste och mest omdiskuterade böckerna inom drömpsykologin. I den avslöjar Freud för första gången hur drömmar kan användas inom psykoanalysen.

Enligt Freud är drömmar alltid önskeuppfyllande och deras främsta syfte är helt enkelt att hindra den som sover från att vakna. Att alla drömmar alltid är önskeuppfyllande möttes av hård kritik på Freuds tid. Han förklarar dock sitt resonemang med att dela upp dröminnehållet i det latenta och det manifesta. Den manifesta drömbilden är det som man verkligen upplever i drömmen, t ex att man plockar blå blommor på en äng. Den latenta, däremot, innehåller det egentliga budskapet med drömmen. Varför plockar jag blå blommor på en äng? Vad är det dolda budskapet? Ofta ter det sig så att det latenta budskapet inte accepteras av individen. Freud talar där om ett slags "censur", som hindrar oss från att drömma om alla de önskningar vi har. Sexuella och på annat sätt "avvikande" och "fula" drömmar förkläds i drömmen till något helt annat. Därför kan människan, enligt Freud, inte alltid förstå det egentliga budskapet med drömmen. Vi har då olika slags mekanismer som hindrar oss från detta. En sådan, "förtätningen", innebär att olika saker i drömmen, med någonting gemensamt, sammanförs till en helhet. Känslan att vi har drömt en hel del under natten, men sedan, efter uppvaknandet, bara minns en del, kan bero på att de vi kommer ihåg är en rest av den egentliga drömmen. "Förtätningen" (koncentrationen) fungerar då som ett slags kort sammanfattning, som utesluter annars viktiga delar av hela drömmen.

En annan mekanism kallar Freud för "förskjutningen". Det innebär att de viktiga faktorerna i den latenta drömmen kommer i bakgrunden. Istället kommer andra, mer oväsentliga, framför. Detta resulterar i att drömmen verkar få ett helt annat innehåll, och att den riktiga latenta meningen bara svagt reflekteras i drömmen.⁴

I "Drömtydning" tar Freud upp en del typiska drömmar, bl a rädslan för att vara naken, drömmar om kära personers död, och den vanliga examensdrömmen. Examensdrömmen är ofta en ångestdröm, t ex att man ska bli kvarsittare eller dyl. Freud menade att det bara är personer som klarat studentexamen som drömmer sådana ångestdrömmar, inte de som misslyckats. Freud tar sig själv som ett exempel. Han misslyckades med sin tentamen i rättsmedicin och han drömde aldrig någon ångestdröm om detta. Däremot klarade han tentorna i kemi och botanik, och efter det drömde han flera ångestdrömmar. Freud tydde dessa drömmar till sexuella prov och sexuell mogenhet.⁵

Freud och drömmens symboler
Freud ansåg att önskningarna i drömmarna oftast är väl gömda eller förklädda. Man förstår kanske inte ens att t ex en sexuell önskning har förekommit i drömmen. Freud talar om olika symboler i drömmar, bl a är träd, knivar och pistoler symboler för mannens könsorgan. Symbolers betydelser i drömmar kan ibland vara helt uppenbara, men ibland väldigt svåra att tolka. En kejsare, en kejsarinna, kung eller drottning är ofta symboler för drömmarens föräldrar och prinsen eller prinsessan är då en själv. Drömmer man om rum betyder det oftast att man drömmer om en kvinna. Att gå igenom massor av olika rum kan då vara en bordell- eller haremsdröm. Stegar, trappor och att gå på dem betyder, enligt Freud, själva kärleksakten. Freud trodde att drömmar om rövare, nattliga inbrottstjuvar och spöken som barn ofta har, är till för att de inte ska väta ner sängen, utan väcka dem så de hinner till toaletten.

Drömmar om flintskallighet, hårklippning och halshuggning kan bottna i en rädsla för kastrering. Freud tar där upp ett exempel i "Drömtydning":

"En gosse på tre år och fem månader för vilken faderns återkomst från krigstjänsten tydligen är ovälkommen, vaknar en morgon alldeles förstörd och upprörd och upprepar oavbrutet: Varför bar pappa sitt huvud på en tallrik? I natt bar pappa sitt huvud på en tallrik."⁶

Freuds arbete med drömtydning stärkte hans tro på att flertalet av vuxnas drömmar behandlar sexuellt material. Ingen annan drift har sedan barndomen påverkat människan som den. Freud har kritiserats kraftigt för just denna tro, bl a av psykoanalytikern Alice Miller. Hon förkastar helt Freuds teori om att barn har en egen sexualitet. I arbete med barn som utsatts för sexualövergrepp är det viktigt att ha tilltro till det barnen berättar, och inte, som Freud verkar mena, att de berättar om egna påhittade sexualfantasier.⁷

Jung - Freudes främsta lärjunge
Carl Gustav Jung (1875-1961) var en av Freuds "lärjungar" och de stod under en tid varandra mycket nära. Jungs rötter finns i Schweiz och han arbetade som psykiater, psykolog och författare. Det finns stora skillnader i Jungs och Freuds teorier om drömmar. Freud ansåg att drömmar alltid är önskeuppfyllande och deras uppgift är att hindra den sovande från att vakna. Jung däremot ser drömmarna som budskap från människans omedvetna sida. Jung fann bl a paralleller mellan mytologiska motiv och de motiv som uppträdde i drömmar hos hans olika patienter. Han tog därför hjälp av dessa motiv för att bättre kunna förstå drömmarnas innebörd.⁸

Drömmarnas mål är, enligt Jung, att kontrollera hela psyket. Denna process kallas kompensation och komplettering. Kompensation innebär att vi t ex drömmer en idealiserande dröm om vår egen mamma, för att nästa natt drömma att mamman är ond och elak. Kompensationen är därför till för att skapa en mer realistisk bild av den verkliga mamman. Ibland kan kompensationen, enligt Jung, framföra attityder och åsikter som är precis tvärtemot de som medvetandet har. Den gör det för att skapa jämvikt mellan omedvetande och medvetande.

En kompletterande dröm finns för att ge oss fler detaljer om en viss fråga vi tampas med i det verkliga livet. Den får individen att ägna uppmärksamhet åt delar av verkligheten som medvetandet valt att inte se.

Jung ansåg även att drömmar kan fungera både bakåtblickande och framåtblickande. För Freud var drömmar bakåtblickande för att de tar fram händelser och traumatiska upplevelser från det förflutna. Jung påstod att Freuds uppfatttning delvis var sann, men att den även var bristfällig. Man måste även inse att det som en patient berättar för en teapeut inte alltid kan betraktas som historiskt sant och att man inte alltid kan vara säker på vad som orsakat en viss konflikt. Drömmar kan då ge oss insikt om hur vi kan ta oss ur dessa problem.

Jung och symboler i drömmar
Jung ansåg att en symbol är den psykiska energin, samlad i en vardaglig och bildlig form. Exempel på detta är sjöjungfrun, som inte existerar i vardagslivet, utan är en produkt som det mänskliga psyket samlat ihop. Sjöjungfrun är till hälften kvinna och till hälften fisk. Två företeelser förs samman till en tredja symbol. Denna tredje symbol bär på den, enligt Jung, osynliga och djupare meningen. Jung såg symbolerna som de som förser människorna med mening och meningsfullhet, det som gör livet värt att leva helt enkelt. Symbolerna är de som bär fram detta från det omedvetna till vårt medvetande.

Jung anklagade Freud för att inte förstå det sanna budskapet i symbolerna och skiljer själv mellan symboler och tecken. Freuds besatthet av sexuella symboler i drömmarna kritiserades starkt av Jung. Han ansåg att Freuds symboler egentligen var tecken. Tecken pekar på någonting bortom sig själva, medan symbolen uttrycker sin egen meningsfulla betydelse. Drömsymboler är, enligt Jung, bilder av det omedvetna som sedan når medvetandet.

Freud ser drömmar om incest som enbart vad de i verkligheten betyder, men Jung trodde att det också kunde bottna i en längtan att få återvända till moderns mage. Jung kallar symbolernas kapacitet för den transcendenta funktionen. Han menar att symbolskapandet underlättar en övergång (en transcendens) från en gammal attityd till en ny och annorlunda. En symbol består, enligt Jung, av en tes (t ex en kvinna) och en antites (t ex en fisk) som tillsammans bildar en syntes, i det här fallet en sjöjungfru. Sammanfattningsvis menar Jung att drömmarna fungerar som broar mellan det omedvetna och medvetna psyket. Symbolerna är då till för att skapa helhet och själsro.⁹

Jung

Drömsymboler - sant eller falskt?

I alla tider har människor intresserat sig för drömmarnas innebörd och skiftningar. Drömtolkare har lagt fram sina teorier om drömmars symboler och betydelse. Säkerligen finns det stora pengar att tjäna inom drömtolkning, och det är nog det främsta syftet till varför vissa väljer denna yrkesväg. Att tänka på när man läser en drömsymbolbok (för sådana existerar det verkligen många av) är att ta det hela med en nypa salt. Har man t ex drömt att man ätit en duva (se exempel nedan), behöver det absolut inte betyda att man inom en snar framtid kommer att råka ut för en magsjukdom. Vissa betydelser är nog mest till för att skrämma och fascinera människor. Det kanske behövs i den tråkiga, gråa vardagen, som människor ofta lever i. Jag har valt att granska två drömtydningsböcker, "Stora drömboken"(1954), av okänd författare, och "Den stora drömboken(1979), av Åke Ohlmarks. Finns det skillnader mellan drömsymbolernas betydelse eller tolkar alla "drömtydare" drömmarna likadant?

Egna synpunkter på drömtolkning
Visst finns det vissa likheter mellan de två drömböcker jag granskat lite närmare, men det finns också slående skillnader. De två mycket olika sätten att tolka drömmen om att se en docka har inte mycket gemensamt. Den äldre boken anser att det betyder att någon kommer att göra sig löjlig på din bekostnad, medan den nyare tror att innebörden finns i det mycket gladare budskapet, barndop. Även hos tolkningen av att se en neger finns markanta skillnader. Den äldre boken siar om underrättelser från fjärran land, vilket i det närmsta kan verka ganska logiskt. Den andra boken däremot anser att det betyder, enligt min tolkning, en både rasistisk och skrämmande innebörd, vedervärdigheter och lägre insikter. Att se påven i en dröm verkar år 1954 bringa både ära och lycka, medan det år 1979 förbytts till det betydligt mer negativa, förlust av egendom. Beror detta på en mer positiv syn på religion och påven förr i tiden?

Att drömmar om lekande och glada barn både innebär glädje och förestående glada dagar, är en ganska självklar symbolik. Vem kan se något negativt hos ett lyckligt och levnadsglatt barn? Barn är en ganska tydlig symbol när det gäller glädje och glada dagar. Grönt gräs symboliserar ett långt och lyckligt liv i båda böckerna. Även det verkar vara en självklar och förutsägbar symbol. Gräset växer och frodas, precis som livet självt. Varför päron skulle betyda penninglycka är däremot en gåta. Gissningsvis är det en uråldrig symbol som de båda författarna pliktskyldigt följt.

Jag har själv valt ut dessa olika drömsymboler och betydelser för att visa att det både existerar överensstämmelser och avvikelser bland de tolkningar som finns. Står det något positivt i ett drömlexikon kan det stå något negativt om samma sak i en annan. Vilken tolkning man tyr sig till verkar, för mig, vara ett ganska naturligt val. Lycka och välbefinnande är trots allt viktiga komponenter i människors liv. Dessa böcker är mest till för att roa människor och för att man ska få kunna ana vad de drömmar man haft har för betydelse. Man kan säkert vinna en viss tillfredsställelse genom att finna en harmonisk och lyckobringande betydelse till en dröm man haft. Att helt och fullt hänge sig till att tro på de tolkningar som finns, verkar inte vara en så bra idé. Man ska med sunt förnuft roas av det, och absolut inte låta sig skrämmas av "farliga" tolkningar!

Ett annat sätt att tolka och analysera drömmar är att tillsammans med vänner bilda s k drömgrupper. Det kan ge en tydligare bild av betydelsen av de drömbilder man haft. Drömböckerna som jag granskat ger ofta en kort och ganska oklar förklaring av drömmen. Förvirring kan lätt uppstå, men det ska man så klart inte ta allt för allvarligt på.

Drömmar löser problem
Redan Freud trodde att våra drömmar kunde hjälpa oss att förstå och lindra våra problem. I modern tid har det blivit allt vanligare att analysera och diskutera drömmars innehåll och hur det kan hjälpa oss. Här i Sverige har allt flera drömgrupper bildats för just detta ändamål. Montague Ullman, en amerkiansk psykoanalytiker, kan kallas för grundaren av dessa grupper. Han har sammanställt en del texter om drömmar av olika författare i boken "Drömmen löser problem"(1990).

Ullmans metod
Ullman har utvecklat en speciell metod, lämplig för dessa drömgrupper. En grupp frivilligt deltagande människor samlas och drömarbetet inleds med att ledaren frågar om någon kan berätta om en aktuell dröm som han/hon haft. Allt som sägs stannar inom gruppen. Sekretess är viktigt. När någon berättat om en dröm, skriver de övriga ner innhållet på ett papper. Det är sedan fritt fram att ställa frågor till drömmaren, för att få en klarare bild av innehållet i drömmen. Ledaren uppmanar sedan deltagarna att själva sätta sig in i den aktuella drömmen och utforska olika känslor drömbilderna ger dem. Gruppen redovisar sedan sina känslor för drömbilden och den ursprunglige drömmarens uppgift är bara att lyssna. När sedan detta är klart är drömmaren fri att associera och kommentera intrycken de övriga medlemmarna fått av drömmen.

I nästa steg diskuteras drömmen och man försöker koncentrera sig på de tankar och känslor som drömmaren har inför drömmen. Man läser sedan upp drömmen och deltagarna uppmärksammar drömmaren på vissa idéer man inte berört tidigare. Drömarbetet avslutas med en s k orkestrering. Det innebär att man sammanför drömbilderna med det som drömmaren berättat om sin aktuella situation.¹⁰

Ett exempel på ett "drömarbete" inom en grupp, där en kvinnas dröm diskuteras:

"Jag drömmer att jag går nerför en mörk stig. Jag ser en sagoboksstuga med varmt ljus strålande ut från fönstren. Snön faller lätt. Jag kikar in genom rutan och ser min familj som den var då jag var åtta år. Två barn och deras föräldrar sitter och äter kvällsvard kring ett stort ekbord. De skrattar och pratar, idealbilden av familjen. Jag är sorgsen och önskar att jag var med."

När drömmaren vaknar känner hon ett slags sorg och en önskan att hennes nuvarande liv ska vara så lyckligt som under hennes barndom. Genom att dela med sig av sin dröm till gruppens medlemmar, inser hon att hon inte sett sanningen. Hennes barndom hade inte alls varit helt igenom lycklig. Med hjälp av de andra medlemmarna i drömgruppen kunde hon lättare inse verkligheten.¹¹

Hjärnan sorterar dagshändelserna
Vissa drömforskare anser att hjärnan och datorer har samma egenskaper. Drömmarna bidrar, enligt dem, till att ordna intrycken från den gångna dagen, så att det blir mer system i våra erfarenheter. Bearbetningen av dagens upplevelser sker under drömperioderna. Även mystiska och bisarra drömupplevelser representerar förnuft, enligt denna teori. Förklaringen ligger i att det finns förbindelser med alla psykets omedvetna delar. Man har nämligen upptäckt att drömmarna uppkommer i högra hjärnhalvan, som står för det känslomässiga, kreativa och fantasifulla tänkandet. Enligt denna teori är drömupplevelserna viktiga för inlärning och förstående. En del människor påstår att de med hjälp av drömmar löst svåra problem. Symaskinens uppfinnare hävdade att han fann lösningen på sina tekniska problem i en dröm. Även en känd matematiker påstår att han i en dröm löst en matematisk gåta han funderat på länge.

Flera experiment har gjorts just angående drömsömnen. Bl a lät forskare en grupp försökspersoner se en våldsfilm och samtidigt mätte man de fysiska stressreaktionerna, som naturligtvis var ganska kraftiga. Dagen efter visade man samma våldsfilm en gång till. Man märkte då att den grupp som haft en normal drömsömn hade mindre stressreaktioner än dagen innan. De som haft en drömlös sömn visade, tvärtom, starka stressreaktioner. Resultatet var alltså att de med normal drömsömn, i mycket hög grad, hade vant sig vid våldsamheterna. Detta experiment stöder alltså teorin att drömmar hjälper oss att smälta dagens intryck.¹²

Drömmar i litteraturen
Drömmar kan ses som ett perfekt händelsecentrum i litteraturen. Allt kan hända och är tillåtet i drömmarnas mystiska värld. En dröm som man själv haft kan ge upphov till en fantastisk berättelse, så därför kan ett block och en penna bredvid sängen vara bra förberedelser för ihågkomst av de drömmar man haft. Många stora författare och diktare har i sina verk använt sig av drömscenarier. Ett känt exempel på detta är August Strindbergs "Ett drömspel" (1902). Där visar Strindberg att allt är möjligt och sannolikt för drömmaren. Tid och rum existerar inte. I drömmen finns inga lagar och inga hemligheter. Jag har valt ut ett drömparti, som kan föra tankarna till den typiska examensdröm Freud skrev om i sin "Drömtydning". Den vuxna officern drömmer sig tillbaka till skoltiden och den stränga läraren och han visar tydliga tecken på prestationsångest:

Magistern(till Officern) Nå, min gosse, kan du säga mig nu hur mycket är två gånger två?

Officern(blir sittande; letar med smärta i sitt minne utan att finna svaret)

Magistern Du skall stiga opp när du blir frågad.

Officern(plågad, reser sig) Två...gånger två...Låt mig se!....Det är två två.

Magistern Jaså du! Du har inte läst din läxa!

Officern(skamsen) Jo det har jag, men...Jag vet hur det är, men jag kan inte säga't...

Magistern Du ämnar svänga dig! Du vet det, men kan inte säga't. Kanske jag ska hjälpa dig. (Han luggar officern)

Officern Å, det är rysligt, det är rysligt!

Magistern Ja det är rysligt att en så stor gosse inte har ambition....

Drömscenarier används självklart även i modern litteratur. Ett bra exempel på detta finns i Per Hagmans roman "Volt" (1994). Huvudpersonen Vendela rör sig i Stockholms innekretsar tillsammans med sin pojkvän, den nedknarkade forna popstjärnan Vincent. Hon drömmer flera mardrömmar under handlingens gång och just denna mardröm som jag valt handlar om att Vendela finner sin arm avsliten. Slår man upp denna symbol i "Den stora drömboken"(1990) av Åke Ohlmarks finner man att betydelsen ligger i en släktings dödsfall. Har Per Hagman möjligen intresserat sig för drömtydning? Vendelas pojkvän dör faktiskt hastigt i slutet av boken, och han kan ses som den enda närstående Vendela egentligen har. Så här lyder drömmen:

"Jag står inne i en lokal som kan vara ett bank- eller postkontor. Det är min tur och jag går fram till kassan och säger någonting. Kassörskan svarar och jag visar upp min underarm för henne. Först då upptäcker jag det. Min hand är bortsliten och där handleden slutar är bara ett sjukligt sår som inte ser ut som kanske skulle kunna tro. De senor och nervtrådar som sticker ut ur den mörka levrade skarven är liksom kabelliknande.(.......) Jag står lugnt kvar vid kassan och visar upp min bisarra handled för kassörskan som säger (tror jag) 'nej det går inte, det kan du inte göra här'. Jag tar ner armen, tackar och går därifrån"

Även flera poeter använder sig av drömmar i sina verk. Tomas Tranströmer är en av dessa. Jag har valt ut en del av hans dikt "Drömseminarium". Dikten kan ses som en enkel men ändå vacker hyllning till drömmen och han upplyser mänskligheten om att alla drömmar vi haft bara existerar en enda gång:

"Fyra miljarder människor på jorden.
Och alla sover, alla drömmer.
I varje dröm trängs ansikten och kroppar -
de drömda människorna är fler än vi.
Men de tar ingen plats....

.....

Ett sovrum. Det är natt.
Den mörka himlen flyter genom rummet.
Den bok som någon somnade ifrån
är fortfarande uppslagen
och ligger skadeskjuten på sängkanten.
Den sovandes ögon rör sig,
de följer den bokstavslösa texten
i en annan bok -
illuminerad, ålderdomlig, snabb.
En hisnande commedia som präntas
innanför ögonlockens klostermurar.
Ett enda exemplar. Det finns just nu!
I morgon är alltsammans utstruket.

Sammanfattning och diskussion
Drömforskningen i dag är både avancerad och relativt tillförlitlig. Med hjälp av komplicerade maskiner kan man undersöka, när drömaktiviteten är som högst hos människor och djur. Sådana metoder har t o m prövats på ofödda foster, och det har visat sig att även de har en hög drömaktivitet. Det är fascinerande att tänka på, t o m ett ofött barn drömmer. Nästa steg i drömforskningen borde vara att registrera själva händelseförloppet i drömmarna. Men det lär dröja flera århundranden innan något sådant är möjligt. Troligtvis bör det ändå vara en omöjlighet. Det vore intressant att få veta vad ofödda foster drömmer. De har ju ingen erfarenhet av världen. Drömmer man liknande drömmar som en "riktig" människa även om man ligger i mammas mage?

Redan Aristoteles hade en teori om att drömmarna var en fortsättning av den gångna dagens tankeverksamhet, och Platon såg drömmarna som ett slags tillflykt för det vilda och djuriska i människan. Men Freud är ändå den som påverkat mänskligheten mest inom drömtydning, då främst med storverket "Drömtydning" och sin tillämpning av drömmar i psykoanalysen. Freud ansåg att drömmarna alltid var önskeuppfyllande, och då ofta med en sexuell innebörd. Självklart har han kritiserats för just denna sexuella fixering. Särskild kritik har riktats mot det faktum, som Freud anser vara riktigt, att även små barn skulle ha många erotiska drömmar. De symboler Freud tycks fastställa som riktiga har ofta en sexuell innebörd, t ex är den latenta (det dolda budskapet) meningen med drömmar om stegar, själva kärleksakten.

Är människan verkligen så sexuellt fixerad som Freud tycks tro? Självklart måste man tänka på att han levde i en helt annan tid och miljö än den vi lever i idag. Runt sekelskiftet pratade man inte högt om sex och allt vad det innebär. Skulle Freud levt i dagens samhälle hade han säkerligen inte väckt lika stor uppmärksamhet. Troligen hade han inte ens brytt sig om att spekulera i den sexuella avsikten med drömmarna. Det är trots allt ett sådant uppblåst och nästan uttjatat ämne idag. Runt sekelskiftet, då Freud levde, var det tabu att tala om sådant. Jag tror att just därför lockades Freud till en ännu större fascination av just detta. Han är ändå en av dem som fått sex att framstå som något vardagligt och mänskligt. I dag ser man det inte alls som lika tabubelagt.

Jung och Freud hade en nära relation till varandra, som senare försvagades i och med Jungs nyare idéer. Han trodde att drömmarna var budskap från människans undermedvetna och han ansåg även att drömmarnas uppgift var att kontrollera hela psyket. Freud hade där en annan teori. Drömmens uppgift var helt enkelt att hindra drömmaren från att vakna. Jung kritiserade även Freuds sätt att se på bakåtblickande drömmar. Freud ansåg att drömmarna kunde visa traumatiska upplevelser patienten haft tidigare i livet. Jung ville däremot inte lägga allt för stor vikt vid detta. Det en patient berättar behöver nödvändigtvis inte vara historiskt riktigt. Jung är nog den, enligt min mening, som har rätt i denna fråga. Man kan inte bara se till händelser från förr, utan även diskutera framtidsdrömmar. Även dessa kan leda till problemlösning. Att lägga så stor vikt vid drömanalysen kan verka trångsynt. Kanske finns det andra sätt, t ex beteendeterapi, som är till större hjälp?

När jag begav mig till Kulturmagasinet för att leta böcker om drömmar och deras betydelse, fann jag att större delen av dessa var utlånade. Det visar på ett stort intresse för drömtydning, och i detta arbete har jag studerat två drömtydningsböcker, främst för att få en klarare bild av trovärdigheten hos dessa. Självklart hittade jag många likheter. Bl a betyder drömmar om grönt gräs ett långt och lyckligt liv, men det verkar vara en ganska självklar parallell. Jag tror inte att det finns så många människor som tar allt det som står i drömtolkningsböckerna på allvar. Dessa böcker kan var trevliga och roliga att ögna igenom, och man förstår att de är tillverkade mest i penningsyfte. Frågan om det finns tolkningar av drömmar som verkligen är tillförlitliga är därför oerhört svår att svara på. Det handlar i sådana böcker mest om spekulationer, och trovärdigheten blir därför låg.

Montague Ullman var den som införde de s k drömgrupperna i Sverige. Fler och fler har bildats runtom i landet under senare år. Små grupper av människor, kanske arbetskamrater eller bästa kompisar, samlas för att diskutera och analysera sina drömmar efter en speciell metod som Ullman utvecklat. Drömmar kan enligt denna metod hjälpa människor att lösa problem och dylikt i vardagen. Metoden verkar, enligt min mening, både användbar och intressant. Ihop med andra människor delar man med sig av sina drömupplevelser och lever sig in i dessa. Man kan få råd och stöd för att kunna ta itu med sina problem. De risker som kan uppkomma i och med denna metod, är främst den om gifta par, eller på annat sätt personligt relaterade människor, går med i samma drömgrupp. Diskussioner kan då leda till svartsjuka och bråk, och de analyser man kan få fram i drömarbetet kan leda till skador i den relation man har. Man bör därför tänka på dessa risker, när man bildar drömgrupper.

Källförteckning

Appignanesi, Richard (1980) "Freud för nybörjare", Värnamo.

Fluchaire, Pierre (1985) "Sov gott Må bättre", Västerås.

Freud, Sigmund (1979) "Drömtydning", Stockholm.

Hagman, Per (1994) "Volt", Trondhjem.

Hedenbro, Marianne (1994) "Utan drömmar kan vi inte leva", SDS.

Levander, Martin (1995) "Psykologi", Stockholm.

Nationalencyklopedin 10 (1993)

Nielsen, Thomas (1991) "Drömmar hjälper oss att lära" Fakta nr 4.

Pascal, Eugene (1993) "Jung i våra liv", Borgå.

Ohlmarks, Åke (1990) "Den stora drömboken", Södertälje.

"Stora drömboken" (1954), Örebro.

Strindberg, August (1960), Stockholm.

Ståhl, Anna-Britta (1997) Femina nr 3

Ullman, Montague (1990) "Drömmen löser problem", Trondhjem.