Det filosofiska tänkandets utveckling

Det filosofiska tänkandets utveckling
Det filosofiska tänkandet sägs ofta ha börjat i antikens Grekland. Man brukar dela in den filosofiska utvecklingen under antiken i tre faser.

Den försokratiska tiden som börjar på 500-talet f Kr med tänkare som Thales, Herakleitos, Pythagoras med flera.
Antikens höjdpunkt då Sokrates, Platon och Aristoteles verkade.
Efter guldåldern finner vi bl a stoikerna och epikuréerna.

Medeltiden sägs ofta vara en mörk period då skolastikerna inom kyrkan diskuterade oviktiga saker och förhindrade alla framsteg.

Med renässansen vaknade filosofin igen. Humanismen som idé kom fram. En av filosoferna under renässansen var Voltaire.
1600-talets stora filosofiska stjärna var René Descartes, men det fanns även andra, framför allt rationalister, då.
Bacon var en av de tidiga tänkarna inom vetenskapsfilosofin.

Under upplysningstiden diskuterades kunskapsteori och empirismen dominerade t ex hos Locke, Berkeley och Hume. De franska upplysningsfilosoferna bidrog också med nya tankar och Kant är ihågkommen både för sin kunskapsteori och för sina tankar kring etiska problem.

Under 1800-talet fanns ett antal filosofiska strömningar med mycket olika inriktning.

Hegel - en idealist som inspirerade Marx.
Schopenhauer - en pessimist med österlänska influenser.
Kierkegaard - en dansk som betonade valet och den existentiella ångesten.
Comte - en radikal förespråkare för vetenskapen.
Marx - som påverkade en hel värld
Nietzsche - kritiker av moralen och framhållare av känslan .

Under 1900-talet har vi också haft några olika filosofiska tänkare och skolor.

Wittgenstein - mytomspunnen och svårtolkad.
Sartre - existentialist och politiskt engagerad.
Postmodernismen är en modern filosofisk rörelse. Intressanta filosofer är Derrida och Foucault
(elevarbete ht-96)

Ylva Holm - Hedbergska skolan 97-03-30 - Projekt stött av Telia läromediefond